Gemenskapsorienterad integration

I inledningsskedet av integrationen är sociala relationer och nätverk av största vikt. Inom pilotprojektet för gemenskapsorienterad integration uppmuntras invandrare som anlänt till Finland som kvotflyktingar att delta i utvecklingen av integrationsverksamheten. 

Pilotprojektet som pågår till slutet av 2025 inleddes i januari 2023. Projektet delfinansieras av Europeiska unionen. Förutom Röda Korset deltar även Humanistiska yrkeshögskolan (Humak) och kyrkostyrelsen i projektet.

På de cirka 14 orter som deltar i projektet och som tagit emot kvotflyktingar  grundar man grupper med gemenskapsfaddrar som stöder integrationen av flyktingar på ett mångsidigt sätt. Röda Korset och projektpartnerna rekryterar och utbildar gemenskapsfaddrarna i uppgiften.

Utgångspunkten är invandrarnas behov

Gemenskapsfaddrarna och de som anlänt som kvotflyktingar tränas i att hitta metoder för att hjälpa dem som ska integreras att få information om livet i Finland och de färdigheter som behövs för att leva på den nya orten. Vi tror att det finns styrka och otaliga möjligheter i nätverken. De som ska integreras har i allmänhet få nätverk i början och det tar tid att bli del av gemenskaper.

Grupper med gemenskapsfaddrar och ledare ordnar olika skräddarsydda verksamhetsformer för kvotflyktingar som flyttat till kommunen, vilket underlättar integrationen i livet på den nya orten. Vi litar på gruppernas och gemenskapernas styrka att hitta egna verksamhetssätt. Gemenskaperna stöder sina medlemmar, även nya.​

Målet är att utveckla verksamhet som beaktar behoven och önskemålen hos invandrarna samt deras situation. Utöver de som ska integreras är förmånstagare också deltagande kommuner, organisationer, församlingar och hela mottagningssystemet för flyktingar. 

Projektets mål

1. Kvotflyktingarna känner till verksamhetsmöjligheterna och deltar i dem. De upplever att de är välkomna i verksamheten. Kontakterna med ortsborna ökar, det sociala närverket växer och ger en känsla av tillhörighet och delaktighet i livet. Utbildningarna erbjuder nya alternativ på integrationsstigen och ökar kunnandet.
   
   
2. Gemenskapsfaddrarna identifierar sina uppgifter och de har tydliga roller. De utvecklar verksamheten på orten på lämpliga sätt. De är motiverade och nöjda med verksamheten. De får det stöd och den utbildning de behöver av projektets personal och kommunens ansvariga myndigheter.
   
   
3. Man får erfarenhet av den gemenskapsbaserad integrationens praxis och modeller från olika orter. Samarbetspartner och intressentgrupper deltar aktivt i utvecklingen av modellen. I utvecklingsarbetet aktiverar man målgruppens medlemmar att ge respons och utvecklingsförslag. En handbok om gemenskapsfadderverksamheten utarbetas.
   
   

Verktyg för smidigare integration

”Hur mår du?”-samtal

”Hur mår du?”-samtalen är ett verktyg med låg tröskel som syftar till att göra de som ska integreras hörda och därmed få en upplevelse av delaktighet. Behållningen av samtalen hjälper att rikta projektets verksamhet bättre enligt behoven hos de som ska integreras. Man samtalar med de som ska integreras om vardagliga frågor enligt en på förhand fastställd samtalsram. Den som ska integreras får svara på vad hen vill. Avsikten är att ta reda på vad den som ska integreras funderar på i vardagen, vad som fungerar, vad som inte fungerar och hurdana önskemål hen har. Med hjälp av ”Hur mår du?”-samtalen får man värdefull information om hur aktörerna på orten kan utforma sin verksamhet så att den betjänar de som ska integreras bättre.

 

Utbud för integration

I arbetet med utbudet för integration analyseras och beskrivs myndigheternas och intressentgruppernas samarbete på olika orter. Genom det gemensamma arbetet synliggörs också eventuella hinder för att kunna delta, som gemenskaperna ofta har.  Man försöker lösa dem genom gemensamma diskussioner. En mall för utbudet för integration samt anvisningar kan laddas ner avgiftsfritt på den här sidan. Utbudet för integration har använts i integrationsarbetet sedan 2016.

 

Gemenskapsfaddrar

Gemenskapsfaddrarna främjar invandrarnas deltagande i gemenskapernas och organisationernas verksamhet enligt deras önskemål. Som gemenskapsfadder kan du agera ensam eller som gruppmedlem. Gemenskapsfaddrarna har genomgått en förberedande utbildning, introduktionskurs eller fått kompetens genom verksamheten. Gemenskapsfaddrarna är intresserade av många olika verksamheter, känner till verksamhetsformerna på orten och gör det möjligt för invandrarna att komma in i olika gemenskaper. 

Just nu finns det drygt 100 gemenskapsfaddrar. För dem har man utvecklat en egen förberedande gemenskapsfadderutbildning. I slutet av utbildningen planerar de som ska integreras och faddrarna på orten tillsammans verksamheten som inleds.

Pilotprojektets resultat

I mitten av pilotprojektet pågår eller inleds verksamhet på 14 orter. På orterna har man letat efter nyckelaktörer, bekantat sig med dem, utrett särdragen i verksamhetsmiljön, ingått samarbetsavtal och bjudit in de identifierade aktörerna till workshoppar för utbudet för integration. Man har inlett konkreta planer för att främja integrationen på orten med den nya gemenskap som bildats efter workshopparna.

Det finns redan integrationsverksamhet på varje ort som deltagit. Syftet med pilotprojektet är att ge nya perspektiv på verksamheten och samtidigt stärka samarbetet mellan gemenskaperna.

Material för pilotprojektet för gemenskapsorienterad integration

 

Poddradio

Koti yhteisössä: Miten kotoutua ja löytää uusia yhteisöjä uudessa kotimaassa? Laumapodi. Humak. På finska.

 

Bloggtexter på finska

Kotoutujien ääni kuuluviin: Kokemuksia neljältä paikkakunnalta. Humak.

Yhteisölähtöinen kotoutuminen – yhteisöön kuuluminen on ihmisen perustarve. Humak. 

 

 

Den huvudsakliga genomföraren av projektet är Finlands Röda Kors centralbyrå. Projektpartner är Humanistiska yrkeshögskolan (Humak), Kyrkostyrelsen och fyra av Röda Korsets distriktsbyråer: Uleåborgs distrikt, Västra Finlands distrikt, Egentliga Finlands distrikt och Sydöstra Finlands distrikt.