Rasism påverkar människans hela liv

– Människan tenderar att dela andra i inne- och utegrupper. De yttre egenskaperna som skiljer en person från andra är synliga, och människan kan koppla ihop dessa med andra egenskaper. Annorlundaskap upplevs ofta som ett hot. När människan kopplar ihop sitt förhandsantagande med en persons yttre egenskaper kan detta synas t.ex. som mikroaggression, berättar Ferdinand Garoff, som är psykolog, psykoterapeut och medlem i Röda Korsets beredskapsgrupp av psykologer.

– Att man antar att en viss person på arbetsplatsen är städare på grund av hens yttre egenskaper är ett exempel på vardaglig, rasistisk mikroaggression.

Fördomar kan påverka livets gång

Rasism kan synas på flera olika nivåer i människans liv. I den direkta interaktionen mellan människor kan rasism framgå som utskällning eller att man lämnas utanför gruppen, men det finns även mildare former av mikroaggression. Kommentaren ”Du talar bra finska” kan ha menats vara ett positivt beröm, men för en person som är född i Finland kan den kännas som utfrysning.

Strukturell rasism syns både i en enskild människas liv och på samhällsnivån. I skolan kan studiehandledaren anta att ett barn eller en ungdom med invandrarbakgrund inte har tillräckliga förutsättningar till högskolestudier. När studiehandledarna i många olika skolor handleder unga annorlunda på grund av deras bakgrund blir utbildnings- och arbetsmarknaderna i samhället ojämlika.

Enligt Garoff kan även de som upplever rasism ha anammat visst rasistiskt beteende, vilket innebär att de exempelvis inte vill bli kopplade ihop med en viss grupp på grund av fördomarna relaterade till den.

Livet med en kontinuerlig känsla av överspändhet

Om en människa ständigt blir behandlad annorlunda börjar hen ständigt kontrollera hur andra människor ställer sig mot hen. Detta leder till minoritetsstress.

– Upprepande erfarenheter av rasism ökar människans stresskänslighet. Att man hela tiden försöker ha kontroll över situationen och förbereda sig för eventuella hot orsakar överspändhet. Det kan orsaka fysisk smärta, såsom huvud- och magvärk. De som blir utsatta för rasism kan även lida av koncentrationssvårigheter, känna sig irriterad eller ha rädslor. Redan en öppet rasistisk erfarenhet kan räcka till att bevisa människan att hens rädslor är verkliga, berättar Garoff.

Att man ständigt måste vara på sin helspänn kan leda till att människan börjar undvika sådana situationer där de kan bli utsatta för något otrevligt eller hotfullt.

– Detta kan påverka vilken arbetsplats människan vågar söka eller om hen vågar komma med i en viss hobbygrupp. Rädslorna kan även ha inverkan på hur och med vilka människan vågar bilda relationer.

Var och en kan ingripa i rasism

Var och en kan motstå rasism oberoende av om man själv upplever rasism eller inte. Inom olika gemenskaper, t.ex. på arbetsplatser eller i hobbygrupper lönar det sig att på förhand komma överens om spelreglerna samt hur man ska göra om det uppstår olämpligt beteende. Det lönar sig att ta i bruk principerna för tryggare rum.

– Man kan fästa uppmärksamhet vid sitt eget beteende: agerar man på samma sätt med alla människor, t.ex. utan att understryka att någon annan är olik. Om det uppstår missförstånd eller otrevliga situationer lönar det sig att öppet behandla dem, säger Garoff.

Om en nära vän eller en god arbetskamrat exempelvis berättar en rasistisk vits är det inte alltid lätt att ingripa i situationen.

– När man för saken på tal är det viktigt att man inte skyller på någon. Det är inte väsentligt att veta vems fel det var, utan hur man ska göra i fortsättningen. Det är bra att undvika en situation där den andra parten tappar ansiktet, eftersom responsen nödvändigtvis inte blir förstådd, tipsar Garoff.

Genom att ingripa i rasism kan du visa den som blir utsatt för rasism att hen inte är ensam.

Nej till tyst acceptans

Garoff uppmuntrar även att fästa uppmärksamhet vid sitt eget känslotillstånd när man för en svår situation på tal. Om man är mycket irriterad kan det vara bra att ta upp saken senare. En svår situation kan tas upp även senare om man inte har kunnat ingripa i den tidigare och om man inte kan få den ur tankarna. I en arbetsgemenskap kan man även ta med andra när man ska behandla saken om det gör det lättare att ta upp den.

Genom att man ingriper i rasism kan man visa att man åtminstone inte själv accepterar ojämlik behandling av andra.
– Genom att ingripa i rasism kan du visa den som blir utsatt för rasism att hen inte är ensam. Samtidigt visar du att det inte är alla som tyst accepterar rasistiskt beteende.