Hur kan jag motverka rasism?

Det är viktigt att såväl individer som organisationer identifierar rasism i vardagen och i samhällets strukturer, är medvetna om sina egna fördomar och aktivt motverkar rasism. Vi har alla möjlighet att främja jämlikhet i våra gemenskaper.

Med dessa tre frågor kan du ta de första stegen mot antirasism i din egen vardag! Vi utmanar just dig att reflektera över följande:

1. Hurdana diskriminerande handlingsmönster identifierar du i din gemenskaps verksamhet och strukturer? 
2. Hur kan du öka dina kunskaper om jämlikhet?
3. Hur ingriper du i rasistiskt beteende och rasistiska handlingsmönster? 

Varför är de här frågorna viktiga? 

1. Identifiera

Rasism kan vara individers medvetna handlingar eller oavsiktliga mikroaggressioner, och rasism finns också i samhällets strukturer. Strukturell rasism är ofta omedveten. Den kan uttrycka sig som till synes neutrala förfaringssätt, som dock lämnar en del människor utanför. Genom att granska normerna och handlingssätten i din egen gemenskap lär du dig att känna igen och eliminera rasism. 

Diskriminering i arbetslivet kan till exempel gälla karriärhandledning eller rekrytering. De vanligaste formerna av diskriminering i arbetslivet är enligt undersökningen FinMonik (2020) , attityder hos arbetskamrater eller chefer, diskriminering i fråga om karriärmöjligheter och lönediskriminering.

Omedveten diskriminering kan till exempel visa sig i vem som kallas till en arbetsintervju eller eller vem som kommer till tals och synpunkter ges vikt i ett arbetsprojekt. Du kan bekanta dig med olika former av rasism och en antirasistisk vokabulär till exempel i ordlistan på Diskrimineringsombudsmannens webbplats. 

2. Inse

Arbetet mot rasism börjar med oss själva. Vi har alla omedvetna antaganden som vi skapar innan vi lärt känna en person, en sak eller ett fenomen. Vi måste vara medvetna om våra egna antaganden och fördomar så att de inte styr vårt beteende eller våra beslut. Det är också bra att reflektera över hur samhällets normer påverkar vårt egna handlingsmönster och interaktion med andra. 

I arbetslivet kan till exempel efternamnet påverka vem som väljs till en arbetsintervju, och en ung persons bakgrund kan inverka på de möjligheter som öppnas både inom utbildningen och på karriärvägen. Att identifiera rasism och främja jämlikhet kräver att man lär sig något nytt – och lyckligtvis finns det många utbildningar och material för detta!

Bland annat THL:s utbildning i antirasism på webben ger ett omfattande informationspaket om arbete mot rasism. Mixed Finns har för sin del producerat en guide för antirasistiskt arbete i skolorna. Genom att lyssna, utbilda sig och lära sig kan var och en främja jämlikheten i sina egna gemenskaper.

3. Ingrip

Även om det i sig är viktigt att känna igen och bli medveten om rasism, måste detta också leda till handling – utan konkreta handlingar uppstår ingen förändring. Antirasism är en aktiv och medveten verksamhet mot alla former av rasism.

Det är allas skyldighet att ingripa i vardagens rasism, såsom diskriminerande beteende eller rasistiska skämt. Även strukturell rasism kan elimineras ur vår egen vardag genom att lyfta fram problempunkter. Detta arbete kan utföras både i läroanstalter, på arbetsplatser, inom fritidsgemenskaper och i offentliga debatter. Genom våra egna handlingar och att själv vara en positiv förebild kan vi påverka människors attityder. 

Rasism skapar otrygghet, oavsett om det sker på sociala medier, arbetsplatsen eller i skolan. Om du till exempel märker rasistiska kommentarer på sociala medier, kan du ingripa i diskussionen och göra rummet tryggare. Rasistiskt innehåll kan rapporteras till sociala medieplattformens administration eller. Om din egen profil störs, kan du blockera den som stör. 

I arbetsgemenskapen kan du till exempel ta upp rekryteringspraxis: På vilka grunder anställs personer och använder ni anonym rekrytering? I vilka arbetsuppgifter är kunskaper i svenska eller finska väsentliga och vad kunde man sköta också på ett annat språk? Finns det mångfald i er arbetsgemenskap på alla nivåer inom organisationen eller bara i vissa arbetsuppgifter?

Och är språket man använder på arbetsplatsen respektfullt mot alla? Har alla i arbetsgemenskapen kunskaper i jämlikhet, eller behövs det mera kunskaper? Om du upptäcker ett missförhållande, be om mer information och ge respons till ledningen eller via anonyma kanaler. Och viktigast av allt: Våga kräva förändring!