Krig

År 2020 pågick drygt hundra väpnade konflikter, det vill säga krig, i världen.
Nuförtiden förs krig sällan enbart mellan länder.

Ofta är det fråga om någon form av inbördeskrig, där väpnade grupper strider mot staten eller sinsemellan. Flera våldsamma konflikter kan pågå inom samma land. Det kan finnas många olika väpnande grupper som agerar enligt olika principer.

Krigen blir också allt mer långvariga: år 2020 bodde över en miljard människor i länder där det pågår en långvarig kris.

Civilbefolkningen flyr

Det är oftast civilbefolkningen som lider mest av krig. Strider utkämpas allt oftare i stadsområden. När parterna använder explosiva vapen, såsom granater, missiler eller artillerield, i tätbefolkade områden är upp till 90 procent av offren civila.

Som katastrofer avviker krig från naturkatastrofer framför allt på den punkten att förödelsen de orsakar är en direkt följd av mänsklig aktivitet. Även biståndsarbetet är i krigssituationer mer utmanande på grund av hotet om våld och den allmänna osäkerheten.

Striderna kräver människoliv och orsakar invalidisering, men även de psykologiska konsekvenserna av dem är allvarliga.

Dessutom hindrar krig möjligheterna att leva en vanlig vardag. I krig förstörs tjänster som är livsviktiga för civilbefolkningen, till exempel el- och vattendistributionsnätet, vägar samt hälso- och sjukvårdstjänster. Det är svårt för de vuxna att utöva sina normala näringar, och barnen kan nödvändigtvis inte gå i skola.

När tjänsterna kollapsar och fattigdomen brer ut sig leder det ofta till hunger och epidemier. Klimatförändringen ökar sårbarheten ytterligare hos människor som drabbats av krig.

Krig leder också till flyktingskap. Undersökningar visar att våld eller hot om våld är den vanligaste orsaken i världen till varför människor lämnar sina hem. De flesta flyr inom sitt hemland.

Största delen hamnar inte i flyktingläger, utan till exempel hos släktingar och bekanta. Att de är tvungna att fly försätter dem ofta i en ännu svårare ställning.

Röda Korset hjälper

Den första rödakorsföreningen grundades på 1800-talet uttryckligen för att hjälpa människor som skadats i krig. Arbetet fortsätter än i dag.
Till Röda Korsets grundläggande uppgifter hör att hjälpa och skydda civila och personer som tagits tillfånga och skadats i krig samt att främja krigets internationella lagar.

Röda Korset besöker folk som tagits tillfånga i krig och övervakar deras förhållanden, letar efter försvunna familjemedlemmar, återförenar familjer och förmedlar meddelanden.

Röda Korset sprider information om krigets lagar, det vill säga den internationella humanitära rätten. Organisationen övervakar att lagarna följs och strävar efter att främja respekten för dem. I krigets lagar tryggas bland annat det humanitära biståndets ställning.

Röda Korset bland annat delar ut mathjälp, vatten och andra basförnödenheter till människor som drabbats av krig, tillhandahåller hälso- och sjukvårdstjänster, hjälper människor att återuppbygga sina näringar samt arbetar för att minska användningen av minor.

Hjälpen delas alltid ut på basis av de humanitära behoven till de som behöver den mest.

På grund av krigens längd och förödelsen de orsakar räcker det dock inte med enbart humanitär hjälp. Att hjälpa samhällen som lever mitt i krig förutsätter också långvariga åtgärder, som syftar till att trygga till exempel näringar och tjänster.