Kontant bistånd kan förändra livet
I Swaziland delar Röda Korset ut kontanthjälp för att köpa till exempel mat eller ved.
42-åriga Ntombenhle Shongwe har gått igenom svåra tider de senaste månaderna.
Det finns nästan inget arbete på landsbygden i Swaziland, och hon har sex barnbarn att försörja.
De vuxna barnen söker försörjning på egen hand.
”Mitt uppehälle består av sporadiska inkomster som jag får av barnen.
Vi har också några höns och en gris”, berättar Shongwe.
Shongwe är en av de över 14 000 personer som har kommit med i Finlands Röda Kors kontantbiståndsprogram.
Hösten 2021 delade man ut ett månatligt kontant bistånd till familjer under fyra månader. EU stöder projektet.
Shongwe har använt sitt bistånd för majsmjöl, ris, matolja och bönor samt bussbiljetter.
De flesta andra fattar samma beslut, säger Marjo Leppänen, Finlands Röda Kors projektdelegat i Swaziland.
”Studier visar att cirka 90 procent av personerna använder biståndet de får till mat, resten till någon annan nödvändighet, såsom ved.
Det finns inga tecken på att pengarna spenderas på nöjen, säger hon.
Kontanter ger valfrihet
Swaziland som finns i södra Afrika har lidit av en ihållande torka sedan 2016.
Ursprungligen fanns väderfenomenet El Niño i bakgrunden, men även klimatförändringen har ökat både torra perioder och översvämningar de senaste åren.
När torkan upprepar sig många gånger har människorna inte längre möjlighet att försörja sig. De ekonomiska effekterna av coronapandemin tillkommer dessutom.
Faktum är att nästan 30 procent av Swazilands befolkning nu lider av matbrist.
Marknaderna fungerar dock, och det finns fortfarande mat i butikerna.
Man delar därför ut kontanter till människorna, så att de kan köpa det de behöver i butiken.
Beloppet är 700 swazi lilangeni, eller cirka 40 euro i månaden.
”I Finland slösas en dylik summa nästan obemärkt. I Swaziland kan den ha en avgörande effekt. Tack vare det kontanta biståndet kan man nu äta två eller tre måltider om dagen istället för endast en måltid som tidigare”, säger Leppänen.
Frivilliga i Swazilands Röda Kors hjälper till med registreringen och datainsamlingen av hjälpmottagarna, och de övervakar också användningen av pengarna.
Att leva ur hand i mun
Personer som befinner sig i de allra svagaste situationerna har valts ut som hjälpmottagare, såsom äldre, kroniskt sjuka, personer med funktionsnedsättning, änkor, familjer med en gravid eller ammande kvinna eller många små barn.
En dylik familj är till exempel Zanele och Ntombikayise Dlamini.
De 19- och 22-åriga systrarna har också egna barn, men de flesta av barnen de tar hand om är deras brorsbarn, eftersom brodern flyttade till huvudstaden Mbabane.
Flickorna lever i praktiken på matbiståndet som deras mamma ger dem, samt sporadiskt på äggen som hönsen värper.
Det finns inga jobb, och det finns mycket att göra också annars: sköta barnen, hämta vatten och samla ved.
De är dock nöjda med stödet de får. Biståndet har gjort livet lättare, för nu behöver de inte längre lida av omedelbar svält.
”Jag drömmer om att vi skulle kunna bygga familjen ett hus som skulle ge skydd mot vinterns kyla och sommarens störtregn”, säger Ntombikayise Dlamini.
Man får nästa skörd i Swaziland i mars–april, men den ger förmodligen bara tillfällig lättnad och räcker inte för att täcka alla familjers behov under hela året.
”Just nu lever människorna ur hand i mun. Långsiktigt arbete behövs för att hjälpa dem att odla sina egna grödor i ett föränderligt klimat. Det är den enda vägen ut ur den här situationen”, konstaterar Leppänen.
Humanitär hjälp
