Vad är krigets lagar?
Den humanitära rättens regler tillämpas under konflikter. De grundläggande principerna för krigets lagar förbinder alla.
Krigets lagar har avtalats mellan staterna och är en del av den internationella rätten. Grunden för den humanitära rätten utgörs av de fyra Genèvekonventionerna från år 1949 med tillhörande tilläggsprotokoll. Samtliga stater i världen har ratificerat Genèvekonventionerna, vilket innebär att de har antagit dem som en del av sin lagstiftning.
Även andra avtal som begränsar krigsmetoderna har ingåtts, men alla stater har inte förbundit sig till dem. Dessa länder förbinds dock av den så kallade sedvanerätten, som skapas genom upprepad praxis mellan staterna.
Regler för mänskligheten under krig
Krigets lagar fungerar som en moralisk måttstock för vad som är tillåtet i krig. Lagarna är även ett verktyg för krigsreportrar, med vilket de kan utvärdera parternas militära åtgärder.
Den humanitära rätten erkänner krigets realiteter och de stridande parternas mål. Krigets lagar har upprättats för situationer, där parterna använder dödligt våld mot varandra. Våld som används mellan de stridande bestraffas inte.
Lagarna begränsar dock rätten att använda våld genom att bestämma mot vem och på vilket sätt det är tillåtet att använda våld. På det här sättet är deras syfte att förhindra att kriget orsakar onödigt och överdrivet lidande och underlätta arbetet med att bygga fred.
Den humanitära rätten tar inte ställning till huruvida staten har rätt att använda beväpnade styrkor. Om huruvida det är fråga om ett olagligt angrepp eller berättigat självförsvar regleras i Förenta nationernas (FN:s) stadga.
Vilka regler gäller i vilken situation?
Krigets lagar tillämpas endast i väpnade konflikter, då konflikten redan har börjat. Reglerna är desamma för alla parter, oavsett vem som har startat konflikten.
I händelse av upplopp och enskilda våldshandlingar under fredstid tillämpas statens egna lagar och de allmänna mänskliga rättigheterna.
De mänskliga rättigheterna gäller även i konfliktsituationer, även om de kan regleras av vissa villkor. Till exempel begränsas mötesfriheten, människornas fria rörlighet och egendomsskyddet ofta under en konflikt. Däremot kan reglerna för den humanitära rätten inte under några omständigheter åsidosättas.
De mänskliga rättigheterna och den humanitära rätten syftar båda till att skydda människor, dock från olika utgångspunkter. Gemensamt för de båda konventionerna är Genèvekonventionernas gemensamma artikel 3. I artikeln definieras miniminormer för behandling av människor.
Om du har frågor om humanitär rätt eller behöver ett expertutlåtande, vänligen kontakta oss: humanitaarinenoikeus(at)rodakorset.fi.
Växel: 020 701 2000 (vardagar kl. 8.30–16.00)
Krigets lagar i korthet
- Krigets lagar skyddar dem som inte deltar i striderna.
- Lagarna begränsar även krigsmetoderna.
- De skyddades psykiska och fysiska välbefinnande ska respekteras.
- De skyddade ska behandlas mänskligt och jämlikt.
- Skyddade objekt, till exempel sjukhus eller skolor, får inte angripas.
- Skyddsmärkena är det röda korset, den röda halvmånen och den röda kristallen.
Mitt i situationer med extremt våld är det utmanande att följa reglerna. Vid sidan av lagbrott måste man även observera de fall, där krigets lagar har gjort det möjligt att skydda människor och begränsat användningen av inhumana vapen. Dessa fall överskrider sällan nyhetströskeln.
Krigets lagar gör det möjligt att döma krigsförbrytare. Ansvaret för att övervaka överträdelser och utdöma straff för dem ligger hos staterna.
Genom att förbinda sig till att behandla sina fiender på ett mänskligt sätt strävar staten efter att trygga en motsvarande behandling för sina egna medborgare som faller offer för krigshandlingar. Lagarna ska följas, även om den andra parten inte gör det.
Genèvekonventionerna är kärnan i den humanitära rätten
