Exceptionell mottagningsoperation

Hösten 2015 anlände ett rekordstort antal asylsökande till Finland. Finlands Röda Kors hade en viktig roll i mottagningen av de asylsökande. Vi inrättade nödinkvarteringar för asylsökande med bara några timmars varsel och upp till tre nya asylförläggningar per dag. Hur utvärderar vi denna exceptionella operation?

Jämfört med ett normalt år syntes det tiofaldiga antalet asylsökande (32 476) i hela Finland. Nya invånare livade upp bygator, byskolor som skulle läggas ned fick fortsätta sin verksamhet och bybutiker och kiosker fick nya efterlängtade kunder. I huvudstaden kunde man inte urskilja asylsökande i gatubilden.

Flest mottagningsenheter, 109, och nästan 20 000 bäddplatser hade Röda Korset i början av 2016. Om invandringen hade fortsatt i samma takt skulle man ha kunnat göra ännu mer.

Beredskapen för massinvandring hade höjts redan sommaren 2015.

Hösten 2015 arbetade Röda Korset i enlighet med sitt mandat på myndigheternas begäran och till stöd för dem. Beredskapen för massinvandring hade höjts inom Röda Korsets distrikt redan sommaren 2015. Man hade övat på olika scenarier och utarbetat instruktioner för inrättande av asylförläggningar, tillfällig inkvartering och flyktingslussar inom projektet för beredskap för massinvandring (MAVA) i början av 2015.

Mottagningsverksamhet är inget nytt för Finlands Röda Kors: vi har redan i 30 år upprätthållit asylförläggningar på myndigheternas begäran. Avtalet om samarbete med myndigheter har varit i kraft sedan 1988. Trots det fanns det saker som även pionjären inom flyktingarbete fick lära sig i det nya läget.

Busschaufförens vägbeskrivning: söderut!

Den sista veckan i september 2015 saknade motstycke: upp till 600 asylsökande anlände via Torneå varje dag och nästan 4 000 asylsökande registrerades varje vecka.

Man fick dock situationen under kontroll, och myndigheterna visade upp flyktingslussen i Torneå som modell för andra länder. Flyktingslussen hade till uppgift att registrera invandrarna och på ett kontrollerat sätt överföra dem till asylförläggningar eller tillfälliga inkvarteringar i väntan på att asylprocessen skulle framskrida.

Vid sidan om polisen, gränsbevakningsväsendet och Migrationsverket var Röda Korset den enda aktören vid flyktingslussen som inte var en myndighet. Vår roll var att bemöta invandrarna på ett mänskligt sätt och ansvara för inkvarterings- och måltidstjänster samt ordna akut hälsovård.

Röda Korset gav de asylsökande vägkost för bussresan, som kunde bli lång. Under de intensivaste dagarna hade busschaufförerna endast en vägbeskrivning: söderut. Målet för resan preciserades under natten. De asylsökande avlämnades vid olika asylförläggningar längs vägen, alltefter hur det fanns plats.

Frivilliga hade endast fyra timmar på sig att inrätta nödinkvartering.

Samtidigt kunde de frivilliga ha fyra timmar på sig att inrätta en nödinkvartering, som genom myndighetsbeslut eventuellt omvandlades till asylförläggning senare. De frivilliga skaffade och lade fram madrasser och sängkläder, ordnade med donationer och matförsörjning.

Vi ville säkerställa att ingen skulle behöva ligga under bar himmel och att de nödställdas basbehov (tak, mat, hygien, hälsa och information) tillgodosågs. Vi inrättade från två till fyra nya mottagningsenheter dagligen på totalt 25 dagar.

Flaskhalsar: asylprocessen, kommunplatser och sysselsättning

När mottagningssystemet och registreringen av invandrare hade anpassats för att motsvara det rekordstora antalet asylsökande började asylprocessen. Processen överbelastades på grund av det stora antalet ansökningar, tills Migrationsverket hade lyckats rekrytera och utbilda tillräckligt många nya medarbetare.

Röda Korset rekryterade 1 500 nya arbetstagare på några månader.

Röda Korset rekryterade totalt 1 500 nya arbetstagare och introducerade dem i arbetet. Det var både utmanande och riskfyllt att öka personalmängden så snabbt. Resurserna för personal-, ekonomi- och informationsförvaltningen ökades, eftersom flexibiliteten hos organisationens stödtjänster sattes på prov som aldrig förr.

I fråga om behandlingen av asylansökningar kom Migrationsverket så småningom i kapp med sin måltidtabell, och i oktober 2017 hade största delen av ansökningarna för de asylsökande som kom till landet 2015 behandlats. Köerna förflyttades till förvaltningsdomstolarna, som belastades av besvär från de asylsökande som fått ett negativt beslut.

När det gäller beviljande av kommunplatser fäste man inte tillräckligt stor uppmärksamhet vid sysselsättnings- eller utbildningsmöjligheterna för dem som fick uppehållstillstånd. Avgången från asylförläggningarna skedde långsammare än beräknat på grund av det låga antalet kommunplatser och besvärsprocessen. Migrationsverket var även tvunget att återkalla minskningar av mottagningsplatser eller senarelägga nedläggning av asylförläggningar. En del av samarbetsförhandlingarna var onödiga.

Flyttruljangs från en ort till en annan

Finlands Röda Kors har lagt ned tiotals av sina asylförläggningar sedan hösten 2015. Anpassningsrundorna fortsätter ännu om det inte sker någon ny vändning i invandringen. Det har krävts flexibilitet av både de anställda på asylförläggningarna och de asylsökande: de anställda har varit rädda för sina arbetsplatser och de asylsökande som kommit i gång med integrationen på orten plågats av en eventuell flytt någon annanstans.

Röda Korsets enheter har varit beredda att ta emot fler boende än det har funnits platser för och därmed vid behov varit verksamma med överplatser, utan extra resurser. Endast en del av de asylsökande har ursprungligen hamnat på en asylförläggning där de har kunnat vistas under hela väntetiden. Asylsökande har varit tvungna att flytta i genomsnitt tre till nio gånger under två år av orsaker som inte har berott på Röda Korset.

Hundratals fastighetsägare ville erbjuda sina lokaler som asylförläggningar. En del lokaler var fantastiska, ägarna ansvarsfulla och villiga att göra nödvändiga ändringar samt förhandla om skäliga hyrespriser. En del lokaler lämpade sig inte ens från början för att användas som asylförläggningar.

Utnyttjande av kompetensen inom den internationella biståndsverksamheten

Röda Korsets operationsskede, då exceptionella åtgärder vidtogs och hela organisationens resurser användes, pågick i ett år. Vi fick mycket erkänsla för vår verksamhet av myndigheter som medgav att det inte hade varit möjligt att ta emot lika många asylsökande utan Röda Korset. I slutet av 2016 blev mottagningsverksamheten en del av Röda Korsets normala verksamhet.

Enligt en intern bedömning som Finlands Röda Kors lät utföra våren 2017 lyckades vi med mottagningsoperationen tack vare personalens och de frivilligas otroliga insatser och deras förmåga att överträffa sig själva alltefter hur situationen krävde det. Dessutom hade de förvånansvärt snabb inlärningsförmåga.

Röda Korset är en genuint lokal aktör med ett gott och förtroligt förhållande till de lokala myndigheterna och andra aktörer. Dessutom är Röda Korset en internationell aktör, vilket innebar att vi fick information om antalet invandrare och deras rutter samt länkades till krisländerna via vårt internationella nätverk.

Hundra biståndsarbetare fick sätta igång på allvar i Finland.

Röda Korset utnyttjade även kompetensen och resurserna inom den internationella biståndsverksamheten på bred front. Hundra biståndsarbetare, varav många hade erfarenhet även av arbete i flyktingläger, fick sätta igång på allvar i Finland i Finlands Röda Kors största operation i hemlandet sedan andra världskriget. Biståndsarbetarna fick beröm och det var lätt att arbeta med dem: de var vana vid att arbeta i utmanande situationer som förändras snabbt ute i världen.

Logistikcentralen i Kalkku i Tammerfors hjälpte i sin tur till med centraliserade upphandlingar och utvecklade nya produktpaket som skickades till de nya enheterna som inrättades. De mobila hälsoteamen som ofta används i internationella uppdrag anpassades till finländska förhållanden och kunde hjälpa till med att bland annat avlasta köerna till hälsokontroller för de asylsökande.

Kriterierna för en lyckad operation

Röda Korset har ändå haft mycket att lära sig av operationen, såväl externt som internt.

Externt har samarbetet med myndighets- och organisationssektorn samt företagssamarbetet förbättrats. Kompetensen på lägescentralerna och informationsutbytet med myndigheterna har utvecklats, så att helhetsbilden hålls aktuell och situationens utveckling kan följas upp på ett förutseende sätt. Ett exempel på detta är coronaläget 2020–2021.

Organisationsnätverket för riksomfattande mottagningsverksamhet och stöd för integration som skapades 2015 för att kanalisera organisationernas vilja att hjälpa och samarbetet mellan dem samordnas av Röda Korset och samlas regelbundet. Nätverket upprätthåller en lägesbild av tredje sektorns verksamhet och stärker dialogen med myndigheterna.

Förmågan att svara på samarbetserbjudanden från företag utvecklas ständigt, likaså förmågan att ta emot och hantera bidrag.

Internt förtydligas ledarskapet och utvecklas samarbetet mellan Röda Korsets distrikt.

Dessutom har man gjort det enklare för frivilliga att komma med i verksamheten. Hösten 2015 fanns det inget system, med vilket man dagligen skulle ha kunnat styra hundratals frivilliga till sådant frivilligarbete som de var intresserade av och som samtidigt var nödvändigt. Denna brist gav upphov till utvecklingen av digitala tjänster, vilket resulterade i datasystemet Oma Röda Korset för frivilliga som använts sedan 2019.

Till följd av mottagningsoperationen utkristalliserade sig kriterierna för en lyckad operation. Dessa är bra ledarskap, tydliga roller och tydlig arbetsfördelning, gemensamma spelregler och att man förbinder sig till dem, en lägesbild som bygger på aktuell information samt tillräckliga resurser. Viktigt är även att verksamheten är planmässig och att de nödställda beaktas samt flexibilitet och förmåga att fatta snabba beslut.

Invandringens volym utmanade hela samhället

Mottagningsoperationen stärkte Röda Korsets beredskap i sin helhet. Vikten av beredskap berör och syns tydligare än tidigare inom hela organisationen. Den gäller alla.

Avtalsenlighet är en förutsättning för beredskap. I avtalet mellan Röda Korset och Migrationsverket fastställs organisationens roll och uppgifter vid invandring. Om dessa inte är tydliga och överenskomna i förväg slösar man tid då man redan borde agera.

Många av Röda Korsets verksamhetssätt formades under operationen och används även i dag. Invandringens stora volym var något nytt för alla aktörer och hela samhället. Det som krävs är nya typer av lösningar, intensivt samarbete mellan olika aktörer och en ständig vilja att möta utmaningar.

Det skulle vara fint om alla invandrare hade en finländsk vän!

Enligt Röda Korset är det viktigt att satsa på dubbelriktad integration. Det sker förändringar och utveckling i både urbefolkningens och invandrarnas liv. Integrationen av de som har flyttat till Finland ska stödjas utifrån vars och ens individuella behov. Å andra sidan ska man stärka gemenskapernas förmåga att ta emot nya invandrare samt arbeta mot rasism och hatretorik.

Tyngdpunkten för frivilligverksamheten har flyttats till stöd för integration och vänverksamhet. De frivilliga introducerar asylsökande och personer som beviljats uppehållstillstånd till den finländska kulturen och de finländska sederna samt främjar deras delaktighet i samhället och näromgivningen. Det skulle vara fint om alla som flyttat till landet hade en finländsk vän!

Artikeln publicerades första gången i oktober 2017. Uppdaterad i februari 2021.