”Det viktigaste under övningen är att vara människa för människan”

I dag är våren kylig och regnig. Vattnet duggar på båtens däck, vinden fläktar håret och rockskörten åt alla håll. Modern kramar barnet i famnen, lugnar det. Folk sitter med hopsjunkna axlar, ensamma eller två, tre tillsammans. Någon ser ut att må dåligt, en annan har skadat huvudet. Inne finns ett par barn, som inte tycks ha någon vårdnadshavare med sig. En ung kvinna sitter ensam på golvet, utan att förmå röra sig.

Det är utgångsläget för den nationella beredskapsövningen, Skydd 2022, på konferensdäcket på Eckerö Lines båt till sjöss på Östersjöfjärden väster om Åland. Övningen simulerar ett omfattande läge av immigration där en stor mängd människor söker asyl genom att komma till Finland.

Frivilliga från Finland och Sverige finns med på båten och de har delats upp i två grupper; målpersoner, som flyr undan kriget, och hjälpare. Respektive målperson har sin säregna roll av eventuella psykiska eller fysiska utmaningar, kring vilka hjälparna ska kunna reagera.

Det finns även observatörer på plats, vars enda uppgift är att observera hur läget utvecklar sig. Om det faktiskt skulle ske något tråkigt under övningen, avbryts den genast med orden akut fara, akuutti vaara.

Fokus i Ålandsövningen låg på skydd och jämlikhet.

Olof Collin, beredskapschef på Finlands Röda Kors Ålandsdistrikt, berättar att det viktigaste syftet med övningen var att vara en människa för människan. I nödsituationer är folk individer med sina respektive behov och ur perspektivet för hjälpen är det nödvändigt att man lär sig observera behoven.

Man vill också träna samarbete och kommunikation organisationerna emellan, så att de säkert fungerar. Det finns mer plats för misstag under övningar, och Olof hoppas att de görs. Det måste finnas något att lära sig av.

Aleksi Seilonen, som jobbar på immigrationsenheten vid Röda Korsets centralbyrå i Helsingfors, har rest till Åland för att vara observatör under beredskapsövningarna.

Seilonen, som i sitt arbete har specialiserat sig på skydd och att främja jämlikhet, anser likt Collin att det är viktigt att mänsklig mångfald beaktas i biståndslägen. ”Med bondvett sett verkar detta förstås vara naturligt, men om det inte tränas systematiskt, finns risken att det inte verkställs i reella situationer”, påminner han.

Därför har båten för beredskapsövningen lastats med allsköns vandrare. Hjälparna har spritt ut sig över konferensdäcket för att undersöka läget och behoven för målpersonerna. Enbart bristen på ett gemensamt språk visar sig vara en stor och oftast den första utmaningen vid många möten.

Några hjälpare gräver fram översättningsappar ur mobilen till tolkhjälp, en i gruppen för första hjälpen blåser upp en gummihandske till ballong för ett barn, för att få bättre kontakt med det. Om man inte hittar något gemensamt språk kan man ändå försöka vara närvarande, en människa för människan, säger Collin.

Samarbetet fördjupas genom träning

Collin säger att Röda Korset är mycket känt på Åland, då många ortsbor deltar i dess verksamhet. I skärgården är man van vid att om något sker, ska man själv kunna agera och hjälpa andra. Intresset för frivilligverksamheten är därför stort och samarbetet olika organisationer emellan intensivt.

Utöver Röda Korset deltar även personer från Frivilliga räddningstjänsten och Rädda Barnen i beredskapsövningen, för att ta emot mängden folk som lägger i land på Eckerö, när det andra avsnittet av övningen inleds till lands. I tält som rests upp på asfalten samlar man in personuppgifter om de som anländer, ger dem första hjälpen och hänvisar dem sedan till en buss som kör till en evakueringscentral.

När övningen sedan äntligen tar slut på eftermiddagen, håller man feedbacksamtal där såväl målpersonerna som hjälparna från olika organisationer kan göra sig hörda. Misstagen som Collin önskat sig inträffade, men även mycket hade framgång. Stina Tiainen, en frivillig hos Röda Korset som deltog i övningen, berättar att hon anser att de olika rollerna för målpersonerna fungerade väl.

Tiainen, som verkar som frivillig för psykiskt stöd, upplever att övningen gav henne bättre förståelse för i hurdant psykiskt tillstånd de som flyr undan krig eventuellt kan vara. Detta ger ett nytt perspektiv på ens egen verksamhet och hjälper en att utveckla olika sätt att bemöta dem som är i behov av hjälp.

Beredskapsövningen Skydd 2022 hade totalt 2 019 deltagare på olika håll i Finland.

Det ordnades 69 beredskapsövningar för Skydd 2022 under två dagar, och de var olika i fråga om storleken och scenarierna. Övningen som ordnades på Åland var en av de största, med totalt 103 deltagare.

Man kan dock höja sin egen beredskap för krissituationer, utan att delta i övningar. ”Utöver att ha ett hemförråd kan man till exempel tänka på sina grannar, att vem här är den som inte kan evakuera sig eller vem ligger sjuk i sängen och är beroende av sitt hemförråd, att får de hjälp från något håll. Man kan tänka på sin egen närmaste krets, att har den ett skyddsnät i skick, om en kris inträffar”, förklarar Seilonen.

Om samhällets strukturer och myndigheternas resurser utsätts för hård press, framhävs betydelsen av ens egen verksamhet och stöd även för dem som redan annars löper risk för att hamna utanför biståndet. ”I krislägen är det viktigare än annars att ta hänsyn till folk i sårbar ställning.”