Ukrainakrisen kan vara uppskakande

Vem som helst som följer med situationen i Ukraina kan känna oro och ångest på grund av händelserna.  Då man följer med nyhetsströmmen kan man se krigshandlingar, materiell förstörelse och eventuellt också omkomna.

Sådana händelser kan orsaka kraftiga reaktioner som ofta följer vissa mönster.  Naturligtvis förekommer det också individuella olikheter.

Typiska reaktioner på uppskakande nyheter

• Händelserna kan kännas främmande, svåra att förstå eller overkliga.
• Händelsen och nyhetsrapporteringen snurrar i huvudet.
• Du är kanske rädd för att händelserna kan utvidgas geografiskt till exempel till Finland.
• Tankarna och känslorna kan växla och vara starka: du kan känna rädsla och ångest eller ha lätt till tårarna.  Du kan också vara irriterad eller arg på det som har hänt.  Känslorna kan också avtrubbas inför nyheterna.
• Kroppen kan få en stressreaktion: kanske du får huvudvärk, kanske du mår illa, svettas eller känner dig spänd i musklerna.
• Det kan vara svårt att somna eller att få sova utan avbrott.  

De här symptomen är i mindre omfattning normala och förståeliga och kräver inte direkt professionell hjälp om de är kortvariga.

Det är ändå bra att tala om hur du mår och vilka symptom du har till exempel med en familjemedlem, någon annan närstående eller bekant eller genom att ringa en hjälptelefon.

Om de ovan nämnda tillstånden pågår länge, förvärras eller orsakar kraftig ångest, är det en bra idé att diskutera saken med en expert eller en yrkesperson.  

Det är bra att komma ihåg att en del reagerar kraftigare, andra reagerar svagare i samma situation.

Så här kan du hjälpa dig själv

• Tala med andra om din upplevelse.  Berätta vad du känner och tänker om händelserna.  Genom att tala bearbetar du din tråkiga upplevelse.
• Fortsätt att gå i skola, jobba eller leva i vardagen enligt gamla rutiner. 
• Motion gör gott, för den löser upp spänningar i kroppen och lugnar därmed också sinnet.  Till exempel en promenad eller annan lätt aktivitet hjälper.
• Undvik alkohol i större mängd och lugnande preparat.
• Lyssna på vad dina närstående känner och tänker om händelserna och dela erfarenheterna.
• Ibland är det lättare att uttrycka känslor genom gärningar än genom att prata.  Teckna, måla, skriv, spela något instrument eller motionera.

När behöver du andras hjälp?

Sök samtalshjälp om:

 

• Du ständigt är ångestfylld, deprimerad eller spänd och känsloutbrotten är okontrollerade
• Sömnlöshet eller sömnavbrott besvärar hela tiden
• Du har svårt att koncentrera dig  
• Arbete eller skolgång går trögt
• Du har fysiska symptom som beror på stress och ångest
• Du går ständigt på högvarv
• Du har ingen att tala med
• Dina människorelationer blir lidande, du isolerar dig  
• Du tänker hela tiden eller tvångsmässigt på händelserna i världen

Sök hjälp av andra om du känner igen något av de här symptomen

Specialgrupper

Händelserna kan beröra speciellt sårbara personer, till exempel barn, åldringar eller till exempel människor som flyttat till Finland från krigsområden.  Också människor som har släktingar, bekanta eller andra band till Ukraina eller Ryssland kan reagera starkt på situationen.

Barn behöver stöd

Också barn reagerar på uppskakande händelser och nyheter, fastän barnens reaktioner ibland kan få uttryck på annat sätt än hos vuxna.

Ett barn kan höra om händelserna vid lek, på dagis och i skolan, fastän man inte skulle tala om dem hemma.  Barnet kan till exempel ”vara rädd att världen går under”, då en kompis sade så.

Ett barns reaktioner kan synas i lekar eller annat i vardagen.  Ett barn kan också uppvisa symptom på ett sätt som till synes inte hör till saken, trots att grundorsaken till illamåendet är rädslan för det som hänt.

Ett barn kan stödas på följande sätt:

• Skydda barnet mot nyhetsrapporteringen och från att höra och se de mest våldsamma händelserna
• Tala med barnet om situationen och uppmuntra barnet att tala med egna ord
• Uppmuntra barnet att uttrycka sina känslor till exempel genom att leka eller teckna.  
• Stöd barnet genom att berätta att händelserna sker långt borta från Finland och att situationen här är trygg och lugn
• Berätta att barnets liv och vardag fortsätter normalt
• Stöd barnets trygghetskänsla genom att upprätthålla vardagsrutinerna  

Att stöda äldre

I Finland finns fortfarande människor som var barn eller unga under det föregående kriget som direkt berörde vårt land.  Det skärpta världsläget och Rysslands delaktighet kan hos dem väcka till liv tråkiga  minnen och känslor, till och med rädslor.

Människor i den äldre generationen kan stödas enligt följande:

• Vi kan lyssna och stöda dem att tala, om de tänker på gamla minnen eller upplevelser.
• Vi kan stöda och lugna genom att konstatera att händelserna sker lång borta från Finland och att det är lugnt och tryggt här.
• Vi tillbringar tid med de äldre och försöker se till att de inte lämnas ensam och att deras bekymmer och andra funderingar blir hörda.  

Invandrare som kommer från konfliktområden

I Finland finns många människor som har flyttat hit från oroliga områden, till och med krigsområden.  De kan ha förstahandserfarenheter av utmanande livssituationer, olika våldssituationer och krigshandlingar.  

Flyktingskap kan också vara en bekant sak för dem och de kan identifiera sig starkt med situationen i Ukraina.  Om de följer den våldsamma nyhetsrapporteringen kan gamla minnen och omständigheter stiga upp till ytan och göra dem oroliga.

Hur kan man stöda en person som traumatiserats tidigare i livet:

• Stöd den akuta känslan av trygghet och det faktum att livet här i Finland för närvarande är tryggt och lugnt
• Begränsa möjligheten att följa medier och exponeringen för våldsamma nyheter
• Erbjud möjlighet att tala och att dela tankar
• För familjernas barn är det bra att erbjuda särskilt stöd vid behov.