Hjälpa en annan människa att klara sig i en krissituation

En chock kan till exempel orsakas av skilsmässa, en allvarlig sjukdom, en olycka, en närståendes död eller av att personen har blivit offer för våld.

Psykiska första hjälpen innebär att man lyssnar på en människa som drabbats av en kris, ger lugnande närvaro och vid behov hänvisar personen till ytterligare hjälp. Det är till nytta både när händelsen inträffar och under lång tid efter den.

Personen du hjälper känner sig sedd och hörd samt får en bekräftelse på att hen inte behöver klara av situationen på egen hand.

Identifiera situationen och krisreaktionerna

Människor reagerar på olika sätt och vid olika tidpunkter på upprörande händelser. Att reaktionerna är kraftiga eller svaga avslöjar inte nödvändigtvis direkt behovet av hjälp.

Genom att identifiera de vanligaste krisreaktionerna förstår du bättre hur en människa som drabbats av en kris beter sig och kan vid behov hänvisa hen till professionell hjälp.

Om du inte vet om personen behöver eller vill ha hjälp kan du försiktigt fråga. Ofta räcker det enbart med att vara närvarande och lyssna aktivt.

Så här hjälper du en person som drabbats av en kris

• Säkerställ att omgivningen är lugn och trygg.
• Lyssna på personen, var närvarande.
• Pressa hen inte att beskriva det som hänt i detalj eller analysera det.
• Acceptera den andras känsloreaktioner utan att döma, även om det skulle vara svårt för dig att förstå dem.
• När du stödjer en annan person ska du inte fylla samtalen med dina egna erfarenheter.
• Erbjud din hjälp för att underlätta vardagen: hjälp till med till exempel att handla eller sköta barnen. Gör ändå inte allt för den andra personens räkning.
• Kom ihåg att äta, sova och röra på dig.

Berätta om den hjälp som finns tillgänglig och hjälp vid behov personen att söka hjälp till exempel från närstående eller från hälso- och sjukvården.

När ska man söka professionell hjälp?

En person kan behöva hjälp med att hantera sina krisreaktioner, även om det har gått lång tid sedan den upprörande händelsen.

Hjälp en person att söka professionell hjälp om

• hen är ständigt ångestfylld, deprimerad eller spänd
• hen lider av ständig sömnlöshet eller avbruten sömn
• vardagen störs av koncentrationssvårigheter
• hen inte kan fungera normalt i vardagen: personen kan till exempel inte äta, hen låter bli att tvätta sig upprepade gånger eller hen inte kan ta hand om sina närstående
• hen inte klarar av att arbeta eller gå i skolan
• hen uppvisar fysiska symtom som det inte finns någon orsak till
• hen inte har någon att prata med
• de mänskliga relationerna lider eller hen isolerar sig
• hen uppför sig oförutsägbart eller lätt förlorar självbehärskningen
• hen har haft en psykisk störning eller medicinering före den upprörande händelsen och känner att hen behöver hjälp
• hen har tappat livslusten
• hen använder för mycket läkemedel eller alkohol
• hen pratar om självdestruktivitet, självmord eller att skada andra.

Man kan söka hjälp till exempel på hälsovårdscentralen på hemorten, hos företagshälsovården eller skolans eller läroanstaltens hälsovård. Även olika hjälptelefoner och chattjänster erbjuder samtalshjälp.

Se till att du själv orkar.

En krissituation väcker känslor även hos hjälparen. Därför är det viktigt att du identifierar dina egna reaktioner och tar hand om dig själv.

Att se till att man själv mår bra är inte egoism, utan ansvarsfullhet.

• Var uppmärksam på dina känslor. Vila och ta pauser.
• Kom ihåg att du inte behöver eller kan lösa en annan människas situation på egen hand eller för hens räkning. Var medveten om var gränserna för din kompetens och ditt välbefinnande går och hänvisa vid behov personen som du hjälper till ytterligare hjälp.
• Sök även själv hjälp vid behov.