“Utan Hanna vet jag inte vad jag skulle göra”
Irene, 91, fick hjälp med sin ensamhet från Röda Korsets vänverksamhet. “En människa måste ha någon att spendera tid med och prata med,” säger hon.
Den änkeblivna Irene flyttade från Estland till Finland i början av 2000-talet när hennes 95-åriga mamma hamnade på sjukhus.
– Sjukhuset ringde och sa att min mamma hade förts dit. Jag tänkte då att min mamma inte skulle leva länge till. Jag bor en stund i Finland och återvänder sedan till Estland till min son och mina barnbarn.
Tiden gick. Efter tretton år i Finland drabbades Irene av en oväntad sorg: hennes son gick bort.
– När även min mamma hade dött, blev jag helt ensam.
Irenes kontakter med släktingar hade brutits och många stannade kvar i det gamla hemlandet. Ensamheten kändes särskilt förkrossande under helgdagarna.
– En människa måste ha någon att spendera tid med och prata med.
Irene ringde Röda Korset och berättade om sin ensamhet. Så kom vänvolontären Hanna in i hennes liv.
– Utan Hanna vet jag inte vad jag skulle göra. Med Hanna kan man prata om allt möjligt. Det är så lätt att vara med henne.
Irene och Hanna träffas två gånger i månaden. De fikar och Hanna hjälper Irene med vardagssysslor, att fylla i blanketter och med tekniska apparater.
– De dagar när Hanna kommer på besök är som en helgdag för mig, säger Irene med ett leende.
Du kan se Irenes berättelse den 22.11. kl. 20 i Vain elämää: Röda Korsets dag-avsnittet på Nelonen och Ruutu.
Delta i julinsamlingen
