”Ensamheten känns som osynlighet”

Ensamhet berör de flesta av oss i något skede av livet. Var femte finländare känner sig ensam, åtminstone ibland. Så många som över 500 000 finländare känner sig ensamma rätt ofta eller jämt. 

Ensamhet är ångestfyllt

Ensamhet är inte frivillig, önskad tid för sig själv, utan ett negativt tillstånd som beror på en brist på sociala kontakter. Det kan upplevas som utanförskap att inte ha efterlängtade sociala kontakter: Jag har ingen, ingen lägger märke till mig, jag hör inte till någon grupp eller gemenskap.

Känslan av utanförskap försämrar avsevärt människans välbefinnande och på lång sikt kan det orsaka även somatiska sjukdomar och depression.

Äldre som bor ensamma upplever otrygghet

Enligt undersökningar förekommer ensamhet främst i början och slutet av vuxenåldern, det vill säga hos unga vuxna i åldern 20–29 år och hos äldre över 70 år. Bland de äldre känner sig så många som var tredje ensam.

Äldre personers ensamhet beror ofta på att de närmaste vännerna blir allt färre i takt med att åldern ökar. Barnen kanske bor långt borta, och en nedsatt rörelseförmåga och försvagade krafter gör det svårt för den äldre att komma ut bland folk. Det kan vara svårt att skaffa nya vänner i hög ålder. I synnerhet äldre personer som bor ensamma upplever ofta förutom ensamhet även otrygghet.

I Finland beräknas andelen personer över 65 år öka från 19,9 procent till 26 procent före år 2030 och till 29 procent före utgången av 2060.

Många orsaker till ungas ensamhet

Kompisarna har stor betydelse för ungdomar. Med vännerna tränar man sociala färdigheter som man behöver senare i livet, till exempel i mänskliga relationer och i arbetslivet.

En ung människas ensamhet kan bero på blyghet, social ångest eller till exempel en förändrad livssituation. En flytt till en annan ort är ofta orsaken till att en ung människa känner sig ensam. Även exempelvis rörelsenedsättningar och mentala problem kan var orsaker till att unga personer isolerar sig från andra unga.

Inte heller sociala medier har bidragit till att lindra ensamhet. Även om en ung person är aktiv på sociala medier, kan hen ändå känna sig ensam. Om den unga å andra sidan helt saknar sociala nätverk kan sociala medier minska ensamheten och erbjuda möjligheter till nya kontakter. Vänskap på webben kan för många ungdomar vara ett lämpligt sätt att diskutera anonymt, men ändå personligt med en annan människa via nätet.

Konsekvenserna av barns och ungas ensamhet kan vara allvarliga. Ensamhet skapar social ångest, depression och olika riskbeteenden.

Ensamhet kan brytas

Man måste kunna tala modigt om ensamhet. Att ta upp ämnet är det första steget mot en lösning. Vi kan alla även genom våra egna handlingar lindra ensamhet. Stannar vi tillräckligt ofta upp för att fundera över hur vi bemöter andra? Lägger vi märke till ensamma människor runt omkring oss?

Att bli sedd och även små möten – att se den andra i ögonen, le, säga några vänliga och uppmuntrande ord – kan ha en avgörande betydelse i en enskild människas liv. Det är viktigt för alla att känna att man hör till gruppen eller gemenskapen. Redan en förtrogen relation kan bryta ensamhetsspiralen och bära en person framåt i livet.

Hjälp mot ensamhet

Röda Korsets frivilliga vänner ger konkret hjälp mot ensamhet. Röda Korset utbildar och förmedlar oavbrutet frivilliga vänner till dem som av en eller annan orsak känner att de längtar efter en annan människas sällskap. De frivilliga vännerna träffar varandra och tillbringar tid på det sätt som passar dem bäst.

Av enkäter som Röda Korset låtit genomföra framgår det att frivilligarbete i form av vänverksamhet avsevärt lindrar ensamhet och förbättrar livskvaliteten. Frivilliga vänner skapar glädje och trygghet i en ensam människas liv, men öppnar även upp omgivningen och är en väg till ett mer socialt liv, till exempel olika fritidsintressen och hobbyer. Vänskapen berikar även den frivilliga vännens liv och skapar önskade band över ålders- och kulturgränserna.

_{(Källor: Junttila 2015: Kavereita nolla, Tammi; Jylhä 2004: Old age and loneliness: Cross-sectional and longitudinal analyses in the Tampere longitudinal study on aging. Canadian Journal on Aging 23(2): 157–168; Saari (red.) 2016: Yksinäisten Suomi, Gaudeamus; THL 2015: Yksinäisyys ja osallistuminen, ATH-tutkimuksen tuloksia – Järjestökentän tutkimusohjelma; Uotila 2011 (avhandling): Vanhuus ja yksinäisyys: tutkimus iäkkäiden ihmisten yksinäisyyskokemuksista, niiden merkityksistä ja tulkinnoista, Tampere University Press 2011; Vaarama m.fl. (red.) 2014: Suomalaisten hyvinvointi 2014, THL 2014; Statistikcentralen 2018)}