De Ungas skyddshus 30 år: Stöd, trygghet och aktivitet

I navet av det 30-åriga hjälparbetet på de Ungas skyddshus finns förmågan och viljan att lyssna på ungdomarna och deras närstående. På skyddshusen har de unga rätt att vara unika individer, medlemmar i en gemenskap och värdefulla medborgare. På skyddshusen löser man problem tillsammans med ungdomarna, allt från små problem i vardagen till stora världsproblem.

Det finns lika många definitioner av ungdomen som det finns ungdomar. Som 30-åringar är nu även Röda Korsets de Ungas skyddshus vuxna enligt ungdomslagen. Att vi är vuxna betyder dock inte att vi inte får prova nya saker, göra misstag och lära oss. Det här gäller såväl för ungdomarna som för skyddshusverksamheten.

Ungdomarna är i majoritet 

I skyddshusverksamheten är det viktigt att förstå de ungas livssituationer, behov och önskemål. Utan korrekt information och nyfikenhet om de ungas liv och tankar är det svårt att bemöta och hjälpa dem.

Under de senaste 30 åren har andelen unga av världens befolkning ökat kraftigt. Majoriteten av världens befolkning är barn och unga, och att se till att de mår bra borde vara kärnan i all verksamhet och allt beslutsfattande. Av de unga bor hela 90 procent i den globala södern.

Ungdomarna är även en av de mest rörliga åldersgrupperna i världen. Detta syns även hos oss här i Finland. En stor del av de som flyttar från utlandet till Finland är unga, oavsett om vi talar om asylsökande eller unga som kommer för att arbeta, studera eller bilda familj. På de Ungas skyddshus möts det lokala och det globala dagligen.

Flerspråkig vardag

När jag rör mig i min hemstad Helsingfors hör jag allt oftare främmande språk. Inom den närmaste framtiden kommer cirka var fjärde person som jag möter i Helsingfors att tala ett annat språk än finska.

Språket är en viktig del av kulturen och ungdomarnas och familjernas vardag. Språket inverkar även på hur den unga kan och vågar uttrycka att hen behöver stöd. De värden, världsbilder och attityder som följer med ungdomar från ett land till ett annat skapar en mångkulturell och pluralistisk atmosfär även på skyddshusen.

Ingen av oss blir vuxen över en natt när vi fyller 18 år.

Skyddshusens dialogiska arbetssätt får ett särskilt värde i det alltmer flerspråkiga Finland. Hjälpande som bygger på växelverkan innebär inte bara att känna igen flerspråkighet och dess möjligheter, utan även sådant språkbruk som de unga kan och vill identifiera sig med utan stämplar och klassificeringar. På skyddshusen funderar vi tillsammans med ungdomarna över vad till exempel en trygg plats och ett fungerande stöd betyder för olika ungdomar och familjer.

Familjerna diversifieras

Även i fråga om familjestrukturer och -praxis har det skett stora förändringar under 30 års tid. Familjerna är alltmer diversifierade, och samtidigt inverkar familjebakgrunden alltmer på de ungas möjligheter att leva sina liv, såväl socialt som ekonomiskt och psykiskt.

Skyddshusen har i 30 år ihärdigt arbetat för att de ungas rätt till familjer eller åtminstone till en trygg vuxen ska realiseras. Genom årtiondena har vi hjälpt ungdomar som en del av deras familjer eller andra nära gemenskaper. Denna utgångspunkt kommer att få en allt större betydelse framöver i och med att begreppet familj utvidgas ytterligare. Samtidigt utmanar den oss att söka nya former av familjearbete.

Växande press på att bli självständiga 

I Finland flyttar ungdomar hemifrån tidigt ur europeisk synvinkel, i genomsnitt som 22-åringar. Det har i vår kultur uppstått en press på att vi ska bli självständiga redan som unga.

På de Ungas skyddshus syns detta i form av att allt fler ungdomar behöver stöd för att bli självständiga. Ungdomsforskare beskriver dagens ungdomar som en generation som är tvungna att välja: ungdomarna måste allt tidigare göra val som är viktiga för hela deras liv, till exempel i skolan, men samtidigt fortsätter den ekonomiska och sociala osäkerheten allt högre upp i vuxenlivet.

Den skenbara valfriheten skapar även ojämlikhet. Användningen av utkomststöd och det ekonomiska beroendet av föräldrarna ökar, likaså snabblån och lättillgängliga krediter. Generationsöverskridande fattigdom och svaga ekonomiska färdigheter i vardagen hör allt oftare till de ungas vardag. På skyddshusen har vi under de senaste åren satsat på att stödja unga som håller på att bli självständiga genom bland annat hemstigsverksamheten (Kotipolku). 

Man kan inte nog betona vikten av att på ett övergripande och stresslöst sätt stödja unga som håller på att bli självständiga. Inför en osäker framtid behöver ungdomarna även mycket annat än handledning i studierna och arbetslivet. 

De unga måste ha rätt att söka sin egen väg i lugn och ro och utan orimlig press. Ingen av oss blir vuxen över en natt när vi fyller 18 år.

Vänner skyddar mot utslagning 

Den riksomfattande Ungdomsbarometern, som publiceras årligen, har sedan 1990-talet upprepat samma budskap: i motsats till vad man skulle kunna föreställa sig på basis av samhällsdebatten, innebär utslagning för unga framför allt att de står utanför förtroliga sociala relationer, i synnerhet vänskapsrelationer.

Skyddshusens motto är fortfarande aktuellt: Det finns alltid något man kan göra.

Säkerhet, samhörighet, gemensamma aktiviteter och sociala färdigheter har i 30 år varit högst på listan, då ungdomarna själva har fått svara på vad som behövs för ett bra liv.

Bristen på förtroliga vänskapsrelationer är särskilt skadligt för unga, eftersom deras liv även i övrigt är i ett brytningsskede och relationen till den nära gemenskapen och hela samhället håller på att ta form. De ungdomar, vars resurser att klara sig i vardagen och hitta referenspunkter i samhället är som minst, är de som oftast blir ensamma.

Utgångspunkten för hjälparbetet på de Ungas skyddshus är att möta och hjälpa ungdomar som en del av deras nära gemenskaper, och för detta har vi fått mycket beröm av ungdomarna och deras närstående. På basis av responsen upplever ungdomarna att skyddshusets stöd har stärkt deras relationer till både deras närstående och hela samhället.

Nätet är de ungas område 

Digitaliseringen är en av de största förändringarna i de ungas liv under skyddshusens 30-åriga historia. På nätet känner sig dagens ungdomar som hemma, deras egen plats, där de söker andras sällskap, tidsfördriv, information och hjälp.
De Ungas skyddshus gick för ett par år sedan med i en gemensam webbtjänst för olika organisationer, chattjänsten Sekasin, som skyddshusen samordnar tillsammans med MIELI Psykisk Hälsa Finland rf.

Denna unika stödtjänst, som skapats gemensamt av organisationer, har på några år blivit mycket populär bland ungdomar. Förra året kontaktades tjänsten 136 000 gånger av unga, och organisationernas frivilliga förde 21 000 samtal med ungdomarna. 

När det gäller att nå ut till ungdomar är det viktigt att hjälparna arbetar även på nätet. Erfarenheter av att hjälpa på nätet visar att man via nätet når även sådana ungdomar som annars skulle bli utan hjälp.
 Digitaliseringen utvidgar miljöerna för hjälpande även framöver. I framtiden kommer vi att allt oftare möta och stödja även ungdomarnas familjer och andra nära gemenskaper på nätet.

En trygg vardag i förändring

De ungas liv och med det vardagen på de Ungas skyddshus har på 30 år blivit alltmer global, mångkulturell och digital. Att världen krymper är en motstridig sak. Via smarttelefonerna har de unga alla världens möjligheter i sina fickor, men även de globala problemen, som ungdomarna behöver stöd för att hantera. 

Mer än 10 000 unga från rödakors- och rödahalvmånerörelsen i 140 länder utsåg vid ett möte i fjol klimatkrisen till den största humanitära utmaningen i världen.

Klimatförändringen är ett av de fenomen som orsakar mest otrygghet bland ungdomar även i Finland, och oron för framtiden har ökat kraftigt under de senaste åren. Hanteringen av globala frågor ökar även på de Ungas skyddshus. 

Alla unga är medborgare 

De Ungas skyddshus har under de senaste 30 åren försökt bemöta ungdomarna som ansvarsfulla medborgare, oberoende av deras livssituation, resurser eller ställning i samhället. Målet har varit att påminna även de unga själva om att även om vardagen skulle pröva självkänslan och livskontrollen, så är de värdefulla medborgare som även har medborgares rättigheter.

Varje ung person är en värdefull medborgare som även har en medborgares rättigheter.

De ungas intresse för politik är just nu rekordhögt. Samtidigt skiljer sig det politiska inflytandet kraftigt beroende på bland annat den ungas utbildningsbakgrund, och en liknande uppdelning syns även inom annan medborgar- och hobbyverksamhet.

Alla unga har rätt att få stöd både som individer och medlemmar i sin familj samt även som medborgare. Skyddshusen stödjer de ungas medborgarskap genom att föra de ungas talan, påminna om de ungas värde och försvara deras rättigheter i samhället.

Myten om att den unga generationen skulle vara individualistisk finns envist kvar. I verkligheten visar såväl undersökningar som skyddshusens observationer att till exempel ungas intresse för frivilligverksamhet snarare håller på att öka i stället för att minska.

Enligt färska utredningar är ungdomarna mest intresserade av att delta i frivilligverksamhet av alla åldersgrupper, så länge som man bara bjuder in och uppmuntrar dem.

På 30 år har frivilligverksamheten på skyddshusen ökat och blivit mer mångfaldig. En grupp på några enstaka frivilliga har vuxit till ett gäng på över 500 aktiva frivilliga, varav cirka hälften är ungdomar själva enligt ungdomslagen. De frivilliga är ett stöd för de unga även i vardagen utanför skyddshusen och på nätet.

Att få unga med i frivilligverksamheten påverkas av mycket liknande faktorer som att överlag få dem att komma till skyddshusen: de unga vill komma med snabbt och enkelt. Som frivilliga vill de göra betydelsefulla saker tillsammans med andra, på ett flexibelt sätt och utifrån sin egen situation.

De ungas framtid 

Hur ser då ungdomarnas framtid ut?

Under de gångna 30 åren har ungdomarna alltmer börjat fundera på framtiden för hela världen och inte bara sin egen framtid. Enligt samhällsvetare är tiden för mänsklighetens gemensamma "stora berättelser" förbi, och tron på kontinuerliga framsteg har kollapsat.

Det finns många hotbilder: klimatförändringen, miljöföroreningar, artutrotning. Dagens ungdomar får mer information om världen än någonsin tidigare, vilket inte alls alltid stärker tron på framtiden. 

På Röda Korsets de Ungas skyddshus vill vi skapa hopp och tillförsikt, stärka de ungas förmåga att föreställa sig en annan framtid och uppmuntra dem att se framåt. Vi har lyckats i vårt arbete när den unga känner att hen kan påverka sitt liv, sin omgivning, samhället – och hela världen. 

Det gamla mottot på de Ungas skyddshus är aktuellt även i dag: Det finns alltid något man kan göra.

– Leena Suurpää, chef för verksamheten vid de Ungas skyddshus